Duktig Emil!

Tänk att dom där små killarna har blivit så stora och duktiga!

Emil sitter spikrak i ryggen nu för tiden, när han själv vill såklart! Det är en väldigt bestämd herre det där för det är INGEN som bestämmer när han ska eller inte ska sitta, han gör det han vill när han vill. Han sätter sig upp själv och där sitter han stadigare än stadigast och rak i ryggen som en soldat! Vill han ha något så sträcker han sig, ställer sig på knä osv. Han brukar försöka resa sig då han kryper omkring men det går inte riktigt, men den här killen kommer nog inte vara sen att stå tror jag. Lillkillen börjar bli stor!

Albin är inte lika stadig som brorsan men hade nog varit om han ville men han trivs fint liggandes på golvet. Eller sittandes i mammas knä;)
Albin pratar lite mer än Emil och leker gärna med bilarna som finns medan Emil hellre bara slår på något som hänger någonstans.
Albin är mindre än Emil efter alla sjukdomar den stackarn råkat utför men han äter som en häst så snart är han kanske ikapp:)
Han är liten och smidig Albin och brorsan är större och bastant.

Kul att det går frammåt. Svårt för deras mamma att hinna med i utvecklingen bara. Jag har knappt hunnit fatta att jag har fått två små pojkar så är dom stora och självständiga individer! Men det har vi kämpat för, inget får man gratis!:) och det va värt en kortare jobbig tid för att få barnen så här, självständiga och glada precis som dom ska vara, samtidigt som dom älskar att vara med!

För att inte tala om hur söta dom är! Deras mamma är rädd inför tonåren, ALLA tjejer kommer ju hänga efter dom;)